Varför emigrerade svenskar till USA mellan 1850-1914

Besvarad av Anders Lundblad
Fråga: 
Varför emigrerade svenskar till USA mellan 1850-1914?
Svar: 

Den europeiska emigrationen till USA ökade i omfattning efter det amerikanska inbördeskriget (1861-1865). Gratis mark utlovades då till alla som var beredda att bosätta sig i det glesbefolkade amerikanska inlandet. Erbjudandet fick stor effekt i Europa där befolkningsökningen bidragit till höjda jordpriser och ökad arbetslöshet.

Den främsta orsaken till att folk emigrerade från Europa under den här perioden var överbefolkning. Böndernas jord räckte inte till för att delas upp bland alla barnen och i städerna fanns det ofta inte tillräckligt med arbete för den snabbt växande befolkningen. Miljontals européer flydde från svält och fattigdom i hopp om ett bättre liv i USA.

Orsakerna till emigrationen var framför allt bristen på odlingsbar jord, religiös förföljelse, arbetslöshet och flykt undan värnplikt.

Många svenskar emigrerade till USA, omkring en miljon. I förhållande till folkmängden var Sverige det land som bidrog med flest emigranter näst efter Irland och Norge. År 1910 levde var femte svensk i USA. Omkring 12 miljoner amerikaner betraktar sig idag som ättlingar till skandinaviska invandrare.
Utvandringen var stor från Småland, Öland, Halland, Västergötland, Östergötland och Bergslagsområdet. Den var mindre från östra Svealand och i början från Norrland.
Under 1850-talet utvandrade 15 000 svenskar och nu var det en annan ström av resenärer. Nu sökte sig bondsöner och drängar till USA för att få egen jord i det nya landet. Lagen ”The Homestead Act” trädde i kraft den 1 januari 1863 och gav alla som betalade in en avgift rätt att odla 64,7 hektar statlig mark. Efter fem år utfärdades ett köpebrev på marken om nybyggaren hade plöjt upp en del av marken och verkligen bodde där.
Många ville vara med och tjäna pengar på utvandringen. I slutet av 1860-talet fanns det fem stora resebyråer som sysslade med att frakta svenskar med enkelbiljett över Atlanten. Det vanligaste sättet att ta sig till USA var att segla till Hull i England och därifrån åkte man tåg till Liverpool. Där fick man vänta på en atlantångare för vidare färd mot New York. Resan med ångfartyg över Atlanten i mitten av 1860-talet tog ungefär två veckor. Överfarten var ofta ganska hård och man var sammanpackade i små utrymmen och utsattes för olika smittsamma sjukdomar.
Svenskarna spred sig över hela mellersta Västern och slog sig ner på vidderna i Minnesota, Iowa, Kansas och Nebraska. Många stannade dock kvar i städerna, speciellt i Chicago, som blev den största svenskstaden. Från 1880 hamnade var tionde emigrant från Sverige i Chicago. Långt in på 1950-talet fanns det 150 000 svensktalande emigrantättlingar i Chicago, som var den största svenska bosättningsorten utanför Sverige.
Många svenska unga kvinnor reste till Chicago för att arbeta som tjänstekvinnor. Var tionde hembiträde i Chicago var en ung svensk kvinna. År 1900 kom ca 4 000 av Minneapolis tjänstekvinnor från Sverige.
Många emigrantbrev till Sverige innehöll en redan betald färdbiljett. Under emigrationens topp under 1880-talet beräknas hälften av utvandrarna ha rest på hemsända biljetter, många av dem som reste var kvinnor som förenades med sina tidigare utflyttade makar eller fästmän.

För mer information (se länk nedan)
https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/emigra...
 

3 september 2020 - 8:38

Kategorier