Vad krävs för att kallas "särskild minoritet”?

Besvarad av Lena Grönlund
Fråga: 
Vad krävs för att få kallas "särskild minoritet"?
Svar: 

Hej! Jag tror att du kanske syftar på ”nationell minoritet” när du skriver ” särskild minoritet”, annars får du gärna återkomma. Sveriges nationella minoriteter har flera gemensamma faktorer, bland andra en lång historia i Sverige. Minoritet.se ger på sin webbsida en väldigt bra och tydlig förklaring till benämningen och lagstiftningen kring nationella minoriteter, där finns även mer information:

”Den svenska minoritetspolitikenDen svenska minoritetspolitiken har sedan den introducerades syftat till att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande, samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande.

I februari år 2000 ratificerade Sverige Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (ramkonventionen) och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (minoritetsspråkskonventionen). De bygger på insikten att det finns ett stort antal minoriteter i Europa som levt i området sedan lång tid och som har eget språk och egen kultur. I konventionerna konstateras bland annat att vissa minoriteters språk riskerar att gå förlorade och att skydd av nationella minoriteter är nödvändigt för stabilitet, demokratisk säkerhet och fred.

I samband med Sveriges ratificering infördes minoritetspolitiken som ett eget politikområde inom den svenska statsbudgeten. Judar, romer, samer (som även har ställning som urfolk), sverigefinnar och tornedalingar erkändes som nationella minoriteter. Jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli (samtliga varieteter av språken) erkändes som nationella minoritetsspråk.

När Sveriges riksdag beslutade om de nationella minoriteterna och minoritetsspråken utgick man från Europarådets konventioner. Dessa innehåller ingen definition av begreppet nationell minoritet, men ramkonventionen nämner i artikel 5 religion, språk, traditioner och kulturarv som viktiga delar av nationella minoriteters identitet. Riksdagen kompletterade dessa kriterier med ett antal andra och kom fram till att en grupp, för att räknas som nationell minoritet i Sverige, ska ha:
en uttalad samhörighet och en (till antalet i förhållande till resten av befolkningen) icke dominerande ställning i samhället en religiös, språklig, traditionell och/eller kulturell tillhörighet
en vilja och strävan att behålla sin identitet
historiska eller långvariga band med Sverige
Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar uppfyller dessa kriterier. Respektive grupp har aktivt värnat sin kultur och sitt språk så att minoritetskulturerna utgör en levande del av det svenska samhället och kulturarvet. Alla fem grupper har dessutom funnits i Sverige under mycket lång tid. Judar har bott i landet sedan 1600-talet, och romer åtminstone sedan 1500-talet. Samerna är ett urfolk och har levt i det som nu är Sverige sedan urminnes tider. Tornedalingar och finsktalande personer har funnits här sedan långt före den svenska statsbildningen. Sverige och Finland var under drygt sexhundra år, fram till 1809, ett och samma land.

Den internationella och nationella uppföljningen av Sveriges minoritetsarbete har dock alltsedan 2000 visat att förbättringar och ytterligare åtgärder krävs. Kritik har riktats bland annat mot att minoritetsskyddet varit för geografiskt begränsat, att minoriteternas inflytande och delaktighet har varit för litet och att Sverige inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att stärka minoritetsspråken och kulturerna.

År 2009 presenterade regeringen en reformerad minoritetspolitik med en minoritetspolitisk strategi, tre minoritetspolitiska delområden samt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Propositionen antogs av riksdagen 2009 och trädde i kraft 1 januari 2010.

Den 1 september 2016 fattade regeringen beslut om en översyn och analys av lagen som resulterade i propositionen 2017/18:199 En stärkt minoritetspolitik. Den reviderade lagen, som träder i kraft den 1 januari 2019, stärker de nationella minoriteternas rättigheter ytterligare.”
 

https://www.minoritet.se/minoritetspolitik

21 januari 2020 - 19:11