Mänskliga rättigheter

Besvarad av Kristian Priemel
Fråga: 
Vad innebar “Deklarationen om de mänskliga rättigheterna”?
Svar: 

Du har en fundering om vad deklarationen av de mänskliga rättigheter innebar. Jag utgår ifrån att det är Förenta Nationernas allmänna förklaring som åsyftas. Detta besvaras av Nationalencyklopedin på detta sätt (författare Ove Bring):
Sedan FN antagit den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna inledde MR-kommissionen (MR=Mänskliga rättigheter, min anm) arbetet på en bindande konvention av universell karaktär. År 1954 kunde kommissionen överlämna förslag till två konventioner till FN:s generalförsamling.
Först 16 december 1966 antog generalförsamlingen dessa texter, dels ”den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter”, dels ”den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter”. Redan året innan hade dock generalförsamlingen antagit en konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering.
Enligt konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter finns det ingen möjlighet för enskilda personer att klaga över att deras rättigheter kränkts. Stora delar av konventionen är nämligen av allmän karaktär och anger målsättningar för hur människors vitala intressen skall beaktas vid utformningen av staternas inrikespolitik. Staterna ska avge periodiska rapporter om de åtgärder de vidtagit för att förverkliga konventionens bestämmelser.
Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter ger möjligheter att klaga hos en kommitté för mänskliga rättigheter (MR-kommittén) som har upprättats under konventionen och som både granskar rapporter från konventionsstaterna och prövar klagomål från stater och enskilda personer rörande brott mot konventionen. Enskildas klagomål regleras i ett särskilt fakultativt (frivilligt) protokoll till konventionen, även det antaget 1966. Klagorätten gäller enbart gentemot de stater som har anslutit sig till protokollet.
Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter kompletterades 1989 genom ett andra fakultativt protokoll. De stater som ansluter sig till detta protokoll åtar sig att inte avrätta någon person och att vidta alla nödvändiga åtgärder för att avskaffa dödsstraffet.
Redan innan de två FN-konventionerna om mänskliga rättigheter antogs 1966, hade konventionen om avskaffande av allt slags rasdiskriminering antagits 1965. Konventionen ålägger anslutna stater att på olika sätt motverka rasdiskriminering, även genom att ingripa mot vissa diskriminerande åtgärder av enskilda personer eller företag. Som en följd härav införde Sverige i samband med sin anslutning till konventionen (1987) ett nytt brott i brottsbalken, olaga diskriminering.
Ett komplement till rasdiskrimineringskonventionen är 1979 års konvention om avskaffande av all diskriminering av kvinnor. Under båda dessa konventioner finns en särskild kommitté för att övervaka hur konventionerna tillämpas i olika länder.
FN:s generalförsamling antog 1984 en konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. I förpliktelserna ingår en skyldighet att åtala den som på tillräckliga skäl är misstänkt för tortyr eller att utlämna vederbörande till annan stat för lagföring. Även beträffande denna konvention finns en särskild övervakningskommitté med uppgift att behandla klagomål från stater eller enskilda personer. År 1989 antogs en FN-konvention om barnets rättigheter, också den med en särskild övervakningskommitté.

Du kan även besöka FN-förbundets sida om mänskliga rättigheter FN:s arbete med mänskliga rättigheter och demokrati och där navigera dig fram i alla slags följder deklarationen inneburit.
Vill du ha litteratur i frågan kan du gå till ditt bibliotek och höra om de har, eller kan skaffa in
Introduktion till mänskliga rättigheter av David I Fisher, eller testa Nationalencyklopedins eget litteraturtips Mänskliga rättigheter för alla och envar av Greenhill & Ulfsparre

5 september 2015 - 21:26