Tideräkning i de grekiska stadssstaterna

Besvarad av Daniel Björklund
Fråga: 
Hej! Jo, Rom räknade sin tideräkning från stadens grundläggelse. Men hur var det i de grekiska statsstaterna? Dessa olika stater hade olika tideräkningar. Vad baserade de sina tideräkningar på? Räknade man efter en guds födelse od? Vad var utgångspunkten för bl.a. tideräkningarna i Athen och i Sparta?
Svar: 

Saxat från NE.se:
grekisk tideräkning, dvs. tideräkningen i antikens Grekland, är inget enhetligt begrepp. De olika stadsstaterna hade egna kalendrar som inte överensstämde med varandra; den athenska är bäst känd.
Året var ursprungligen ett fritt månår om 354 dygn. Redan under bronsåldern förekom namngivna månader, vilket kunnat utläsas i Linear B-texter. Från arkaisk tid användes en lunisolarkalender med månaderna uppkallade efter religiösa fester. För att överbrygga skillnaden mellan ett månår och ett solår sköt man in (interkalerade) en månad, vilket skedde i princip vartannat år. För att få en ännu bättre överensstämmelse räknade astronomerna med olika cykler. En åttaårscykel, oktaeterīs, om 99 månader (med tre interkalerade månader år 3, 5 och 8) infördes troligen av Kleostratos i slutet av 500-talet f.Kr. En förbättring skedde 432 f.Kr. genom Metons 19-årscykel med 7 skottmånader, vilken utvecklades ytterligare av Kallippos 330 f.Kr. Dessa cykler spelade ingen roll för festkalendern, där man interkalerade månader vid behov.

Åren benämndes efter eponyma ämbetsmän, t.ex. arkonterna i Athen och eforerna i Sparta; i Athen indelades året även i förvaltningsperioder, prytaniʹer. Från hellenistisk tid kom olympiaderna, dvs. fyraårsperioderna mellan de olympiska spelen (inklusive det år då spelen gavs), att fungera som ett gemensamt kronologiskt system. För tidmätning användes sol- och vattenur (se gnomon och klepsydra); även mekaniska ur förekom.
 

Nationalencyklopedin, grekisk tideräkning. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/grekisk-tideräkning (hämtad 2018-08-06)

4 augusti 2018 - 23:39

Kategorier