Konstnärernas situation i Östtyskland

Besvarad av Sebastian Tarazona
Fråga: 
Hur var konstnärernas situation i dåtidens Östtyskland? Vilka hänsyn skulle de ta? Går det att vara sant konstnärlig om man samtidigt fogar sig och ställer in sig i maktens tjänst?
Svar: 

Hej,

Vilken fascinerande fråga. Vad gäller konstnärernas villkor i DDR hittar jag en välskriven C-uppsats från Linköpings universitet av Kerstin Svedbäck som förtjänstfullt tar sig an olika aspekter av din fråga, tecknar den historiska kontexten samt ger flera referenser för vidare läsning på både svenska och tyska. Jag klipper in det inledande avsnittet nedan.

Kerstin Svedbäck, Konsten åt folket - En översikt över villkoren för konstnärlig utövning i det forna DDR samt över verksamheten i Rostocks konsthall under 1980-talet (2011)

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:623489/FULLTEXT02.pdf

”Inledning
Förord
Kulturskaparnas villkor under DDR-tiden i Östra Tyskland är fortfarande ett aktuellt ämne drygt 20 år efter återföreningen. Bearbetningen av tiden, då människors försök till ett nytt mänskligt, jämställt samhälle havererade, då erfarenheterna av maktapparatens repressalier mot oliktänkande fortfarande är bittra, den bearbetningen verkar ännu inte fullbordad. Insikten om de mänskliga sveken som uppdagades vid läsningen av STASI:s akter måste t.ex. ännu bearbetas.
Ur svensk synvinkel kom i år 2011 Inte bara spioner av Birgitta Almgren. Efter att ha forskat i SÄPO:s arkiv kan hon redovisa i vilken omfattning svenskar hade kontakter med DDR och därför stått under svensk övervakning. 2006 vann Henckel von Donnersmarks film De andras liv stor uppskattning i hela Europa. Temat är just hur konstnärligt verksamma människor övervakas och en skådespelerska tvingas till förnedrande handlingar.
En författare som bearbetar sina minnen och sin sorg är den i DDR länge uppburna men också misstänksamt bevakade Christa Wolf, hon gjorde det t.ex. i romanen Leibhaftig (livslevande) och nu senast i romanen ”Die Stadt der Engel oder The Overcoat of Dr. Freud” 2010. Hennes romantitel från 1964 ”Der geteilte Himmel” (Den delade Himlen) har fått ge namn åt den utställning som öppnades den 10:e november 2011 på Neue Nationalgalerie i Berlin. Där visas den i två riktningar uppdelade tyska konsten 1945 till 1968. DDR-konstens huvudlinje, figuration och den västtyska abstrakta konsten.
Mycket gripande läsning ger Uwe Tellkamps nyckelroman Tornet. En historia om ett sjunket land från 2008. Den följer en grupp intellektuella under åren 1982 till 1989 och utspelar sig i DDR:s då kanske mest betydelsefulla konstcentrum- Dresden.
Här har jag ovan angivit några skäl till varför jag fascinerats av landet och tiden och därför vill veta mer om konstnärers villkor och möjlighet till utveckling i det forna DDR, ty samti-digt med utvecklingen till socialistisk diktatur betonades konsten och kulturens som mycket väsentliga inslag i samhällslivet.”

5 maj 2017 - 16:14