Julrelaterade undringar

Besvarad av Frida Rönnbäck
Fråga: 
Hej! Jag har ett par julrelaterade undringar som jag hoppas att ni kan hjälpa mig att få svar på: 1. Varför heter valnötter just valnötter? (Har det måhända något att göra med den lätt vallika formen på nötterna? :) ) 2. Vad är historien bakom den romantiska (och anglosaxiska?) jultraditionen med mistlar? Hur fungerar den? Är det t.ex. fritt fram att kyssas under mistlarna oavsett civiltillstånd eller gäller detta bara ensamstående? Tack på förhand!
Svar: 

Hej!

Vilka intressanta funderingar som dykt upp under julhelgen!

Om vi börjar med valnöten, så verkar det inte ha något att göra med varken valar eller demokratiska val. Den finländska språkvårdsmyndigheten Institutet för de inhemska språken har en artikel om valnötens etymologi som du kan läsa här. Där står det bland annat att "I motsats till hasselnöten är alltså valnöten utländsk, och det är i själva verket just det som benämningen uttrycker." Nationalencyklopedin konstaterar samma sak: att valnötens förled är besläktat med adjektivet 'välsk', som betyder "sydländsk och främmande". Valnötens 'val-' har alltså samma rötter som rotvälska och vallon. 

Vad gäller jultraditionen med mistlar så kan man läsa i NE att seden är känd i Storbritannien sedan 1700-talet, men att misteln använts i folkmedicin och religiösa riter mycket tidigare. Man kan tänka sig att detta beror på att växten är ständigt grön och kan blomma även under vintern. Såväl keltiska druider som de gamla grekerna och romarna tillskrev misteln någon slags magisk, fruktbar eller läkande kraft. I nordisk folktro ansågs mistel hålla häxor och spöken borta, och även i mytologin fanns misteln med, då pilen som Loke lurade den blinde Höder att döda sin broder Balder med sägs ha varit gjord av mistel. 

Hur denna "magiska" växt blev införlivad i julens traditioner är mer oklart, men många julseder är ju i grunden hedniska. I en artikel i Svenska dagbladet skriver Dick Harrison "Bristen på källor gör det också till fåfäng möda att resonera kring huruvida traditionen är länkad till synen på mistel som en magisk växt med fruktbarhets- och återfödelsepotential, låt vara att inget hindrar att en sådan koppling finns." 

Om själva traditionen att kyssas under misteln skriver NE så här: "Misteln sägs sedan gammalt ge lycka och välsignelse om man hänger upp den i taket eller ovanför en dörr i juletid. Att kyssas under en mistel vid juletid var en gång i tiden ett sätt för kvinnan att skydda sig mot att leva ett helt liv som ogift. Den man som kysst en kvinna under en mistel ska plocka ett bär ur den; när det sista bäret är plockat är mistelns magi försvunnen." Jag har inte hittat några riktlinjer för huruvida det är ok att kyssas under misteln oavsett civilstånd. Det är kanske upp till de berörda parterna att avgöra själva? 

Om du vill fördjupa dig i mistlar så hittade jag en engelsk hemsida som handlar om växten och olika traditioner som den är förknippad med: http://mistletoe.org.uk/

(Nationalencyklopedins artiklar går f.ö. oftast att nå via biblioteken. Annars behöver man logga in för att kunna läsa dem.) 

Vänliga hälsningar 
Frida Rönnbäck, Umeå stadsbibliotek

28 december 2016 - 23:06

Kategorier