Privatpersoners bibliotekslån

Besvarad av Karin Westberg
Fråga: 
Hej! Tack för svar om att privatpersoners bibliotekslån var allmän handling innan nya bestämmelser 1989. Här kommer en till fråga: de uppgifter som då kunde hämtas, var det vilka böcker som var utlånade till personen just då, eller gick det att få information om SAMTLIGA LÅN som gjorts i personens namn (alltså redan återlämnade)?
Svar: 

Hej!
Jag har fått hjälp av Tommy Olsson vid Biblioteksmuseet i Borås att besvara din fråga. Så här skriver han: ”Frågan är inte okomplicerad eftersom det hela är beroende av vilket utlåningssystem man använde sig av. Det fotomekaniska som var vanligt före data registrerade lånen kronologiskt, allt eftersom de gjordes, på mikrofilm med 5 000 bilder per rulle. Sedan lagrades de oftast i biblioteket och var då offentliga. Men att spåra en enskild persons lån skulle ha krävt ett enormt arbete med att gå igenom mängder av rullar. Men visst skulle man ha kunnat leta fram det, t ex i anslutning till att någon blev anklagad för något brottsligt. I praktiken tror jag aldrig att det hände.
Detroit, det största systemet före de fotomekaniska och datoriserade, gav liksom Newark också möjlighet att via bokkorten, låntagarens kortnummer och bibliotekets låntagarregister spåra lån så länge bokkorten räckte men krävde likaså ett jättearbete. De Browneska påsarna visade enbart vad låntagaren hade hemma just då (bokkort i en ficka med låntagarens namn som förvarades i alfabetisk ordning).
Enklast var det i de gamla bibliotek som drevs av folkbildningsorganisationerna. Där förde man vanligen in lånen i en journal som bevarades även efter återlämning. I övrigt känner jag inte till någon form av register.
Men, som sagt, man skulle ha kunnat spåra lånen i vissa fall enligt ovan om man hade obegränsade resurser i tid att tillgå.”

14 maj 2013 - 11:51

Kategorier