Bibliotekariers definition av information, informationsbehov och informationsanvändning

Besvarad av Anita Höglund
Fråga: 
Till en bibliotekarie: Hur skulle du definiera information? Hur skulle du definiera informationsbehov? Hur skulle du definiera informationsanvändning? Jag är intresserad av hur DU som bibliotekarie definierar detta, och om detta skiljer sig från andra yrkesroller. Vi vet redan vad kurslitteraturen säger, men vad säger Du som yrkesutövande bibliotekarie?
Svar: 

Jag är ledsen för mitt tidigare svar men det framgick inte tydligt vad du ville ha svar på.

Information och informationssökning är centralt i arbetet som bibliotekarie och något vi jobbar med hela dagarna. Definitionen av information ser säkert olika ut beroende på vilken typ av bibliotek du arbetar på. På ett folkbibliotek där ju jobbar med befolkningen i en kommun är säkert det vanligaste informationsbehovet att få hjälp med kopiering, användandet av de publika datorerna, hitta till toan, få hjälp med att hitta böcker, reservera böcker, få boktips osv. Ibland kommer det skolelever från grund- och gymnasieskolorna som har ett större informationsbehov.
På ett skolbibliotek (grundskola och gymnasium) och ett universitetsbibliotek jobbar man tillsammans med pedagogerna och eleverna för att lära ut informationssökning och behovet av information är tydligare eftersom det är kopplat till undervisningen. När en grundskoleelev ska göra ett grupparbete om medeltiden eller en gymnasieelev ska skriva sitt gymnasiearbete behöver de konkret handledning i att söka information.
På ett företagsbibliotek behöver avdelningen som jobbar med forskning och utveckling hjälp med att hitta information för att kunna utveckla sin verksamhet/sin produkt.

Men som bibliotekarie har jag ju själv ett informationsbehov. Jobbar jag som barnbibliotekarie så behöver jag hålla mig uppdaterad kring aktuell forskning om barns språk- och läsutveckling, om hur skolan jobbar med språk- och läsutveckling osv. Jobbar jag med vuxenstuderande och nyanlända ligger mitt informationsbehov kring svenska som andra språk, SFI-undervisning, att arbeta med språkcaféer osv. Informationsbehovet kan vara att läsa aktuell forskning, att samarbeta med t ex förskolor, SFI-lärare. Jobbar jag som skolbibliotekarie behöver jag vara uppdaterad kring skolans styrdokument som läroplaner och betygskriterier osv.  

Hur mina besökare använder sig av den information de inhämtar på folkbiblioteket vet jag sällan. På skolbibliotek och universitetsbibliotek kanske jag ser elevernas/studenternas arbeten eller i samarbetet med pedagogerna följer jag arbetet i klassrummet. Min egen informationsanvändning resulterar i att verksamheten utvecklas och jag kompetensutvecklar mig.

Jag tror inte vi har så annorlunda definitioner än vad kurslitteraturen ger men däremot tror jag att jämfört med många andra yrkesgrupper så är vi ju proffs på att söka information och vet hur vi går till väga, vi har också tillgång till olika källor på våra arbetsplatser. Det gör att det är lätt att söka information och vi har strategierna.

Jag vet inte om jag egentligen har gett någon definition på de olika begreppen men jag har försökt svara på hur jag ser på de olika begreppen.

1 mars 2017 - 9:32

Kategorier