Rättssystemet i USA

Besvarad av Anngerd Thegel
Fråga: 
Behöver information om rättssystemet i USA… Behöver inte vara så djupgående, ska göra en jämförelse mellan Sveriges rättssystem och USAs.
Svar: 

Jag skickar lite fakta taget ur Landguiden från utrikespolitiska institutet:

Rättsväsen

Rättssystemet är uppdelat i federala och delstatliga domstolar. Det federala domstolssystemet är uppbyggt kring 94 distriktsdomstolar, 13 appellationsdomstolar, ett mindre antal specialdomstolar samt Högsta domstolen som utgör den slutliga rättsliga instansen.

Presidenten utser de nio ledamöterna i USA:s högsta domstol samt medlemmar i andra högre domstolar. Utnämningarna, som är på livstid, måste godkännas av senaten. En av Högsta domstolens viktigaste uppgifter är att tolka och avgöra om de lagar som kongressen stiftar står i överensstämmelse med grundlagen. Domstolen spelar därmed en stor politisk roll när den tar ställning i olika samhällsfrågor. Abort­rätten och dödsstraffet är några av de kontroversiella stridsfrågor där Högsta domstolen spelat en avgörande roll. Under 1950- och 1960-talen bidrog domstolens beslut till viktiga framsteg för rasintegrering och medborgarrätt.

De federala domstolarna tar upp brott och förseelser som faller under federal lagstiftning och civilmål mellan personer som bor i olika delstater. Det delstatliga domstolsväsendet hanterar fall som täcks av den delstatliga lagstiftningen. När oklarhet råder om gränsdragningen ligger avgörandet hos den federala Högsta domstolen.

Fängelsesystemet är ansträngt även om antalet fångar minskat på senare år. 2010 satt cirka 1,6 miljoner människor i amerikanska fängelser. Svarta amerikaner är överrepresenterade i fängelserna.

Idag kan dödsstraff utdömas i 32 av de 50 delstaterna. Även om bara en mindre del av dem som dömts till döden avrättas verkställdes 43 dödsdomar under 2012. Flest avrättningar brukar äga rum i Texas.

Avrättningarna har, liksom de hårda förhållandena i fängelserna, länge kritiserats av Amnesty International och andra människorätts­organisationer. Under 2000-talets första årtionde handlade debatten också om huruvida mentalt sjuka ska få dömas till döden samt om bruket av giftinjektioner vid avrättningar strider mot författningens förbud mot grymma bestraffningar. Invändningarna mot giftinjektioner avfärdades av Högsta domstolen våren 2008 efter några månaders prövning, då det rådde ett tillfälligt stopp för avrättningar.

Texten uppdaterad/granskad 24 oktober 2013 | Redaktör: Martina Johannesson

Här kommer också lite fakta från Nationalencyklopedin:
 

Rättsväsen

Rätten i USA består av ett drygt femtiotal visserligen inbördes besläktade men långtifrån identiska rättssystem i de olika delstaterna och territorierna, vartill kommer den gemensamma, federala rätten på de rättsområden vilka i den federala grundlagen anförtrotts åt de federala organens kompetens.

Delstaterna har fått behålla och vidareutveckla sina respektive rättsregler inom bl.a. de centrala delarna av straff-, familje-, arvs-, avtals-, bolags-, fastighets- och skadeståndsrätten, medan bl.a. sjö-, konkurs- och patenträtten överlämnats åt federal reglering.

Med undantag av Louisiana, där fransk rätt har lämnat betydande spår, bygger alla delstaters rättssystem på det engelska rättsarvet, och de är även i övrigt nära besläktade med varandra. Ett sätt att uppnå likartad rätt är att delstaterna frivilligt antar enhetlig lagstiftning; det mest framgångsrika och viktigaste exemplet utgörs av Uniform Commercial Code, som har antagits av samtliga delstater (i Louisiana dock inte i sin helhet) och täcker stora delar av affärsjuridiken.

Ett annat sätt att uppnå likartad rätt är att olika delstaters domstolar i sin dömande och prejudikatbildande verksamhet beaktar varandras avgöranden, trots att de formellt inte är tvungna att göra det.

En mycket central roll i den amerikanska rätten spelas av den federala konstitutionen, först och främst på grund av att en delstatlig eller federal lag eller kommunal föreskrift som strider mot konstitutionen kan och ska förvägras tillämpning.

Denna lagprövningsrätt (the right of judicial review) har inte förbehållits någon särskild författningsdomstol eller de högsta domstolsinstanserna utan får utövas även av de lägsta domstolarna. Förutom den federala grundlagen finner man i varje delstat en delstatsgrundlag, som dock ofta inspirerats av och under inga omständigheter får strida mot den federala konstitutionen.

I USA finns sida vid sida såväl federala som delstatliga domstolar, vilkas behörighet i tvistemål delvis överlappar. De delstatliga domstolarna skiljer sig från delstat till delstat men utgörs i regel av distrikts- eller grevskapsdomstolar och en högsta domstol.

I de flesta delstater har man också appellationsdomstolar som mellaninstans, vartill kommer småmålsdomstolar, familjedomstolar, trafikdomstolar m.m. Den federala domstolsorganisationen består i huvudsak av U.S. District Courts (minst en i varje delstat), U.S. Courts of Appeals och USA:s högsta domstol, U.S. Supreme Court (jfr Statsskick och politik).

Dödsstraffet utgör en mycket omdiskuterad fråga inom strafflagstiftningen i USA. I de flesta av delstaterna finns dödsstraffet fortfarande kvar för vissa grova brott. Tillämpningen kan dock variera, beroende på rättstraditionerna i de olika delstaterna och på den sittande guvernörens attityd till detta straff. Hittills har 17 av delstaterna avskaffat dödsstraffet. I USA avrättades 46 personer år 2010 och 43 personer 2011.
Michael Bogdan, Ulf Arvidsson

Med vänliga hälsningar

 

8 februari 2014 - 14:57