Är Lasse Strömstedts böcker Fånge 981 och Brott och straff biografier eller skönlitteratur?

Besvarad av Ann Nilsson
Fråga: 
Kan Lasse Strömstedts böcker fånge 981 och Brott och skratt kallas för populärlitteratur? De är biografier och ses inte som skönlitterära verk?
Svar: 

Det kan ibland vara svårt att avgöra om en bok som beskriver en persons historia ska klassificeras som biografi eller skönlitteratur. Idag är det vanligt att böcker om författarens eget liv får stämpeln autofiktiv roman. Precis som du skriver är de båda böckerna av Lasse Strömstedt biografier. Boken Brott och skratt har t.o.m. undertiteln "mitt liv i ett band". Till skillnad från hans romaner är dessa böcker berättelser om författarens liv, utan påhittade karaktärer eller anekdoter. Du kan läsa mer om skönlitteratur och biografier i ett tidigare svar från Bibblan svarar: http://bibblansvarar.se/sv/svar/hej-vilken-ar-skillnaden-mell
Fråga:Hej, vilken är skillnaden mellan en självbiografi och en självbiografisk roman?
Svar:
Detta svar ges utifrån hur bibliotek i allmänhet klassificerar sina böcker utifrån det så kallade SAB-systemet. Jag ska inte krångla till med klassifikationsdetaljer, utan nöjer mig med att titlar som handlar om existerande eller personer som existerat kallas biografier, och bland biografierna finns de som skrivit om sig själva: självbiografier. Själva biografibegreppet utgår från att det som relateras i biografin också har hänt i verkligheten. En person som skriver om en statsmans liv använder sig ofta också av en notapparat eller en litteraturlista för att backa upp innehållet i biografin, eller om personen lever, intervjuar personen och utifrån detta skapar en biografi. Med detta som underlag kan vi gå över till när en person själv sätter sig och skriver sina minnen, eller skildrar de delar av sitt liv denne vill skriva om (ibland kan de vara skrivna av en professionell skribent och då händer det att ordet "återberättad" används).
En biografi antas vara faktabaserad, i detta fall att de saker som skildras också hänt i verkligheten. Men ibland kan denna verklighet av olika anledningar (känsliga uppgifter, vill inte avslöja vissa detaljer, man kommer inte riktigt ihåg,vissa personer vill man inte hänga ut) behöva omskrivningar. Men framför allt att den som skriver (eller återberättaren av) självbiografin använder sig av romanformen och har direkta replikskiften, skildrar händelser och beskriver omgivningen i en direkt anföring, relaterar personers reaktioner direkt utifrån minnet. Personer i omgivningen kan få andra namn för att inte kännas igen, händelser friseras för att man inte ska känna igen var de ägt rum. Och med detta som grund sker glidningen från fakta till roman (fiktion). Det senaste exemplet jag känner till att en bok glidit från att ha bedömts som en faktabok till att bli omklassificerad till en (återberättad självbiografisk) roman är "Gömda" av Mia Eriksson (skribent Liza Marklund). När det uppdagades att många av händelserna i boken blivit fiktionaliserade av olika anledningar hamnade den istället bland romanerna. Det är därför böcker som "Felicia försvann" av Felicia Fäldt, "Gustavs grabb" av Leif GW Persson hamnar bland romanerna trots det tydliga biografiska innehållet.
Sedan kan vi gå ännu längre in i romanen värld: Det finns många romaner som innehåller av författaren upplevda verkliga händelser. Här blir det således tydligt att den som skriver använder sin fantasi för att knyta ihop det med verkliga händelser. "Musikanternas uttåg" och "Liknelseboken" av P O Enquist är bra exempel på detta.
Var exakt gränsen mellan självbiografi och självbiografisk roman går kan jag inte ge ett svar på. Men jag hoppas att mitt svar gett dig en bild av vad som skiljer en självbiografi från en självbiografisk roman.

11 januari 2014 - 21:14

17 juni 2017 - 18:16